I en tid när debatten om pensioner och arbetsvillkor för vårdpersonal står i centrum, belyser Martine, en nyligen pensionerad vårdbiträde, den ofta hårda verkligheten i denna bransch.
Efter 32 års tjänstgöring har hon en pension som knappt räcker till hennes grundläggande behov.
En karriär i andras tjänst
Martine har ägnat mer än tre decennier åt att hjälpa andra på ett offentligt sjukhus i regionen. ”Jag har bara varit borta från jobbet i tre månader under hela min karriär, då för en knäoperation”, berättar hon. Trots sitt engagemang och sin passion för sitt arbete motsvarar hennes pension inte hennes uppoffringar.
Efter 32 år är allt jag har en pension som inte överstiger 800 euro per månad.
Detta belopp ligger långt under fattigdomsgränsen i Sverige, som enligt var 1 063 euro per månad för en ensamstående person 2020.
Den nationella kontexten
Martines fall är inte unikt. Många vårdbiträden hamnar i en prekär situation när de går i pension. Deras pensioner speglar de låga lönerna och karriärer som avbrutits av perioder av sjukfrånvaro eller delvis arbetslöshet, vilket är vanligt i denna bransch.
Regeringen har föreslagit flera reformer för att förbättra situationen för pensionärer som Martine. Detaljerna är dock fortfarande oklara och vårdpersonal väntar på konkreta åtgärder.
En möjlighet skulle vara att förbättra arbetsvillkoren för vårdbiträden för att minska sjukfrånvaron och garantera mer fullständiga karriärer, vilket skulle ha en positiv inverkan på deras pensioner.
En annan lösning som ofta nämns är att höja vårdbiträdens pensioner direkt. Detta skulle kunna ske genom en reform av pensionsberäkningssystemet specifikt för de mest drabbade sektorerna.
Jag är inte den enda i denna situation. Vi är många som hoppas på en förändring.
Martines vittnesmål är en väckarklocka för många vårdpersonal i Sverige. De hoppas på ett mer konkret erkännande av sitt arbete och en tryggare framtid.
Övrig relevant information
För att förstå problemets omfattning är det viktigt att beakta att antalet vårdassistenter i utsatta situationer kan öka i takt med att befolkningen åldras och efterfrågan på vård ökar. Studier visar att värderingen av yrken inom hälso- och sjukvården inte bara kräver bättre löner, utan också ökat institutionellt stöd och anpassad fortbildning.
Ekonomiska simuleringar tyder på att en liten höjning av socialförsäkringsavgifterna skulle kunna finansiera högre pensioner för dessa yrkesgrupper utan att det skulle få någon betydande inverkan på ekonomin som helhet. Sådana åtgärder skulle på lång sikt gynna hela hälso- och sjukvårdssektorn.
