Ananas-, äpple-, vattenmelon- och persikodieter är några exempel på enkelkost baserad på intag av en enda livsmedel.
När sommaren kommer dyker det upp så kallade ”mirakeldieter” överallt, perfekta lösningar för att gå ner de där kilona som hindrar oss från att visa upp en perfekt kropp. Bland dessa finns så kallade monodieter, restriktiva dieter som består av att man under en viss period endast äter en enda typ av livsmedel (eller en mycket begränsad grupp av livsmedel). Målet är att gå ner i vikt snabbt eller ”avgifta” kroppen.
Populära exempel är ananasdieten, äppeldieten, vattenmelondieten, persikodieten, artisjokdieten, vissa dieter som inkluderar spannmål, såsom risdieten, och till och med dieter baserade på intag av proteinrika livsmedel som tonfisk eller mjölk. Deras uppenbara enkelhet och löfte om snabba resultat förklarar deras framgång.
En kortvarig viktminskning
Eftersom det rör sig om dieter som medför en drastisk kalorireduktion, sker en viktminskning på kort sikt. Att konsumera ett så lågt kaloriintag leder dock till en minskning av blodsockernivån, vilket aktiverar kompensationsmekanismer för att upprätthålla energiförsörjningen.
Inledningsvis använder kroppen leverglykogen, den viktigaste reservkällan för glukos som ansvarar för att upprätthålla rätt blodsockernivåer, särskilt mellan måltider eller under fasta. När denna reserv är förbrukad börjar kroppen dock bryta ner muskelmassa för att få aminosyror som, via andra metaboliska vägar, möjliggör syntes av glukos. Denna process, som pågår under en längre tid, kan leda till en betydande förlust av muskelmassa och andra metaboliska förändringar.
Monodieter kan ha negativa konsekvenser för kroppen
Därför beror en stor del av viktminskningen på förlust av vatten och muskelmassa, snarare än på kroppsfett, varför dessa resultat tenderar att vara tillfälliga. När man avslutar denna typ av dieter är det vanligt att man snabbt går upp i vikt igen när man återgår till sina vanliga matvanor, vilket kallas ”rebound-effekten”.
Sammanfattningsvis kan monodieter vara lockande för att man snabbt får resultat, men de främjar inte en varaktig viktminskning och lär inte ut hälsosamma matvanor.
Men har de några verkliga fördelar?
Bortom den nämnda initiala viktminskningen finns det praktiskt taget inga vetenskapliga bevis som stöder verkliga och varaktiga fördelar med monodieter. Vissa personer rapporterar en ”känsla av lätthet” eller bättre matsmältning, men dessa effekter kan bero mer på att man undviker bearbetade livsmedel än på själva kosten.
Det kan också uppstå en så kallad placeboeffekt: genom att tro att de följer en detoxdiet och ”renar” kroppen mår människor bättre, även om det inte finns några påvisbara fysiologiska förändringar.
Är de farliga?
Ja, monodieter kan vara farliga, särskilt om de pågår under en längre tid. Den största risken är brist på viktiga näringsämnen. Genom att bara äta en typ av livsmedel slutar vi att få i oss proteiner, hälsosamma fetter, vitaminer och mineraler som är nödvändiga för att kroppen ska fungera korrekt. Dessutom kan de leda till matsmältningsproblem, ämnesomsättningsstörningar, muskuloskeletala problem, hormonella störningar och elektrolytobalanser, särskilt hos personer med en redan känslig hälsa.
En annan viktig risk är att man utvecklar en ohälsosam relation till mat, präglad av restriktioner och skuldkänslor, vilket i extrema fall kan leda till ätstörningar som ortorexi eller anorexia nervosa.
Dessutom kan denna radikala begränsning av näringsämnen påverka balansen mellan signalsubstanser i hjärnan, vilket bidrar till irritabilitet och trötthet och påverkar det emotionella välbefinnandet negativt.
Varför är de fortfarande populära?
Trots de nämnda riskerna är monodieter fortfarande populära, särskilt på sociala medier och i media. Deras attraktionskraft ligger i enkelheten och löftet om snabba resultat utan alltför stor ansträngning. Dessutom marknadsförs många av dessa dieter av kändisar eller influencers, vilket ger dem en falsk trovärdighet. Felaktig information, estetiska krav och bristande näringskunskap i samhället bidrar också till att de följs.
Vi måste betona att enkostdieter kan vara effektiva för att gå ner i vikt snabbt och tillfälligt, men de är inte effektiva på lång sikt och kan vara farliga om de följs under en längre tid. De ger inga verkliga hälsofördelar och kan orsaka näringsbrister och allvarliga hälsoproblem.
Av dessa skäl rekommenderas de inte och bör inte marknadsföras som lämpliga metoder för viktkontroll eller hälsoförbättring. Den bästa strategin för att uppnå och bibehålla en hälsosam vikt är fortfarande en balanserad, varierad och långsiktig kost, tillsammans med regelbunden fysisk aktivitet och hälsosamma livsvanor.
