Skatteverket besvarar vanliga frågor om gemensam förvaltning av bankkonton inom familjen
Skattemyndigheten har officiellt klargjort att det inte utgör en donation i skattemässigt hänseende att inkludera barn som medinnehavare av bankkonton. Detta beslut, som offentliggjordes den 8 april 2025, klargör en av de vanligaste frågorna bland svenska familjer, särskilt när föräldrarna når en hög ålder och vill underlätta för sina barn att sköta deras ekonomi.
Enligt den myndighet som lyder under finansministeriet innebär det faktum att ett barn läggs till som kontoinnehavare inte att äganderätten till de insatta pengarna överförs. Detta klargörande är avgörande för miljontals svensk som har valt denna lösning som ett praktiskt sätt att hantera familjens besparingar, utan att vara medvetna om de möjliga skattekonsekvenserna.
Beslutet baseras på fast rättspraxis från Högsta domstolen, som fastställer att delat ägande endast ger operativa befogenheter gentemot banken, men inte ändrar det faktiska ägandet av medlen, som fortsätter att tillhöra den som ursprungligen genererat eller satt in dem.
Vad innebär det egentligen att vara medinnehavare av ett bankkonto?
I dokumentet från skatteverket görs en tydlig åtskillnad mellan tillgänglighet och ägande. En medinnehavare kan utföra transaktioner med pengarna så länge den ursprungliga ägaren lever, men detta gör inte medinnehavaren till ägare av dessa medel. DGT förklarar att ”ett bankkonto innebär ett depositionsavtal, där det rättsliga förhållandet uppstår mellan insättaren, ägaren av det insatta beloppet, och depositarien [banken], ett förhållande som inte ändras av det faktum att flera innehavare finns angivna på kontot”.
Denna förtydligande har viktiga praktiska konsekvenser. Till exempel behöver barn som tillagts som medinnehavare inte deklarera dessa medel som en mottagen gåva eller betala skatt för dem i arv- och gåvoskatten. Beslutet specificerar att ”medinnehav innebär endast att var och en av innehavarna har tillgång till medlen, utan att det fastställs att det föreligger någon delägning, och än mindre att delägningen är lika stor, av saldot”.
Vad händer när den ursprungliga innehavaren avlider?
En av de viktigaste aspekterna av beslutet avser vad som händer med pengarna efter den ursprungliga innehavarens avlidande. I motsats till vad många familjer tror ger det faktum att man är medinnehavare inte automatiskt arvsrätt till pengarna.
Tributos klargör att när den verkliga ägaren av medlen avlider, kommer pengarna att ingå i hans eller hennes arv och fördelas mellan alla hans eller hennes lagliga arvingar enligt vad som fastställts i testamentet eller, i avsaknad av sådant, enligt reglerna för arv efter lag. Medinnehavaren förvärvar därför inte automatiskt äganderätten till pengarna enbart genom att vara upptagen på kontot.
Vanliga bankrutiner i familjer
Att lägga till barn som medinnehavare av bankkonton är en mycket vanlig sed i Sverige, särskilt bland äldre personer. Enligt uppgifter från Bank Of Sweden har över 40 % av kontoinnehavarna över 70 år lagt till en familjemedlem som medinnehavare för att underlätta den dagliga hanteringen av sina finanser.
Denna tendens beror främst på praktiska skäl: att underlätta för barnen att utföra bankärenden å sina föräldrars vägnar när dessa har svårigheter att förflytta sig, hälsoproblem eller helt enkelt som en förebyggande åtgärd inför eventuell framtida oförmåga. Många familjer kände dock inte till de exakta skattekonsekvenserna av detta beslut.
När kan tillägget av en medkontoinnehavare betraktas som en donation?
Även om den allmänna regeln är att tillägget av en medkontoinnehavare inte utgör en donation, finns det särskilda situationer där skattemyndigheten kan tolka det på ett annat sätt. I beslutet preciseras att det inte ”nödvändigtvis” innebär en donation, vilket lämnar öppet för att det i vissa fall kan betraktas som en donation.
Om det till exempel kan bevisas att den nya medinnehavaren har använt medlen för egen vinning med den ursprungliga innehavarens uttryckliga samtycke, kan detta tolkas som en faktisk donation av de använda medlen. Om det finns dokument eller bevis som styrker den ursprungliga innehavarens entydiga vilja att överföra äganderätten till medlen, kan detta också betraktas som en donation i skattehänseende.
Vilka alternativ finns för att förvalta familjeförmögenheten?
Experter på förmögenhetsplanering påpekar att det finns alternativ till samägande som kan erbjuda större rättssäkerhet för familjer. Bland dessa kan nämnas notariatsfullmakter för bankärenden, som gör det möjligt för barn att utföra transaktioner i sina föräldrars namn utan att behöva stå som medägare.
Andra alternativ är bankfullmakt, som ger en tredje part rätt att utföra vissa transaktioner utan att bli innehavare, eller förhandsinstruktioner om förmögenhetsförvaltning som kan införas i dokument som livstestamentet. Dessa alternativ gör det möjligt att tydligt skilja förvaltningsrätten från äganderätten till medlen, vilket undviker eventuella framtida konflikter.
